Om oss
Namnet skrevs Hindrickstorp 1500, Hindrichstörp
1567, Hinricztorp 1571,
Hijnndrickztårp 1576, Hindrickztorp 1588, Hinderstorp 1600 1611,
Hinderstorph
1685, Hinderstorp 1715, Hindrichtorp 1725, Hinnerstorp 1795 1825.
Jb. -
Hönrycx torp 1552, Hinrickzstorp 1572, Hinderstorp 1581. Första gång
jordebok
1567 frälsehemman 1 mtl.
Åldern på corps de logiet med tillhörande flyglar är ganska oklar,
där olika åsikter
florerar. Det allmänt vedertagna bland bygdens folk är att ”det är
från1600-
talet och byggt med ekstockar i botten”. Tidigare delägaren Sven
Loggert som
forskat i gårdens historia hävdar i en tidningsintervju i
Skaraborgsbygden 1957
att huvudbyggnaden uppfördes av Göran Rutensköld 1655, och som då
sålde
godset Sawensee i Livland för att finansiera bygget. Det som talar
för att detta är
att i skifferbeläggningen på taket är Rutenskölds vapen lagt, så
bygget torde med
all sannolikhet skett under ättens ägo.
Det finns två stycken försäkringsvärderingar bevarade där
byggnaderna är
beskrivna. Den första är upprättad 1819 för G. M. Baärnhielms
Creditorer, som
fick lämna Hinderstorp för en borgensförbindelse året efter.
Möjligen kan man
spekulera i om det var av intresse att göra byggnaderna nyare för
att höja värdet,
men i protokollet anges huvudbyggnaden att vara ”uppbyggd för 30 år
sedan af
gott och moget furu och Grantimmer, 2 våningar och rymlig Vind”.
”Taket med
Schiffer på brädbotten”. ”Huset är fodrat med bräder och målat med
oljefärg å
ena långsidan, men i övrigt rödfärgat.”
”En flygelbyggnad på gårdens östra sida af Trä med Torftak på
näfver, uppförd
för 19 år sedan”.
”En flygelbyggnad Väster på gården uppförd för 60 år sedan af
Timmer, med Tak
af Näfer och Torf ”.
Det andra värderingsprotokollet är från 1839, när ”Öfverste
Luitenanten och
Riddaren Wälborne Herr O Silferskjöld var ägare. Detta protokoll är
ett tillägg
till det tidigare då det skett ombyggnationer samt att inte samtliga
byggnader
tidigare var innefattade i brandförsäkringen.
”En flygelbyggnad af Träd, Fur och Grantimmer till venster delen i
Söder på
gården, nybyggd i stället för den förra för omkring 10 år sedan,
under tak af
skiffer och bräder på säkra takstolar, med 2ne våningar, på ½ aln
hög stenfot,
utvändigt Reverterad och vit bemålad”.
”Flygelbyggningen i Wester på Gården om 2ne wånigar, Längd, bredd
och
höjden lika med no 1, påbyggd för 10 år sedan, under skiffertak på
bräder.
Utvändigt reverterad och vitstruken”.
Av detta kan man nog sluta sig till att huvudbyggnaden kom till på
mitten av
1600-talet, med sitt skiffertak och brädfordring som förmodligen
rödfärgades.
Den vita oljefärgen på framsidan kom förmodligen till senare.
Flyglarna var i
stort sett av samma storlek som idag men något lägre och med
torvtak, där den
västra innehöll drängkammare och drängstuga. Och där den östra var
inredd
till lägenheter. Omkring 1830 blev sedan den östra flygeln nybyggd
och den
västra flygeln ombyggd, och de fick skiffertak och blev även
reverterade och
vitkalkade. Det är väl rimligt att anta att även huvudbyggnaden fick
sin revertering
och vitkalkning vid samma tillfälle. Så den nuvarande extriören
tillkom med all
sannolikhet runt 1830.
Ännu idag är byggnaderna inredda till moderna lägenheter, även om
undervåningen i den östra flygeln användes till gårdsmejeri från
andra halvan av
1800-talet till 1930-talet. Mejeriet var känt för sin
Hinderstorpsost som var gjord
på helfet mjölk då mejeriet saknade separator.
År 1809 beslutades det att all privilegierad jord och sådan som
dittills från
ordinarie rotering var befriad, vara roterad till Extra Rotehållet.
Detta rörde främst
Säterierna och rå och rörs hemman. Dessa rotar skulle vara vakanta
under
fredstid, men ingen vakansavgift utgick, för att under krigstid
uppsätta och utrusta
fullt beklätt manskap på samma vis som det ordinarie rotehållet.
Efter år 1821
ändrades kontrakten så att allt mer av dessa rotar skulle vid krig
tillhandahålla
häst istället för soldat, Hinderstorp var en av dessa rotar som
skulle hålla häst.
Genom dessa extra rotar fick Västgöta Dals regemente tillgång till
26 soldater
och 47 hästar extra i händelse av krig.
Mönstergill extra roteringshäst skall vara 9 qv1. 1tum hög bakom
sadeln. Den
skall vid avlämnandet vara försedd med grimma, täcke av ylle,
ryktdon och en
extra omgång med hästskor, samt medföra foder för 3 dygn. Förloras
hästen i
kronans tjänst behöver ingen ny häst anskaffas under samma fälttåg,
men om
samma häst återkommer oskadd efter krigets slut får rotehållaren den
åter.