Om oss

Namnet skrevs Hindrickstorp 1500, Hindrichstörp 1567, Hinricztorp 1571, Hijnndrickztårp 1576, Hindrickztorp 1588, Hinderstorp 1600 1611, Hinderstorph 1685, Hinderstorp 1715, Hindrichtorp 1725, Hinnerstorp 1795 1825. Jb. - Hönrycx torp 1552, Hinrickzstorp 1572, Hinderstorp 1581. Första gång jordebok 1567 frälsehemman 1 mtl.

Åldern på corps de logiet med tillhörande flyglar är ganska oklar, där olika åsikter florerar. Det allmänt vedertagna bland bygdens folk är att ”det är från1600- talet och byggt med ekstockar i botten”. Tidigare delägaren Sven Loggert som forskat i gårdens historia hävdar i en tidningsintervju i Skaraborgsbygden 1957 att huvudbyggnaden uppfördes av Göran Rutensköld 1655, och som då sålde godset Sawensee i Livland för att finansiera bygget. Det som talar för att detta är att i skifferbeläggningen på taket är Rutenskölds vapen lagt, så bygget torde med
all sannolikhet skett under ättens ägo.

Det finns två stycken försäkringsvärderingar bevarade där byggnaderna är beskrivna. Den första är upprättad 1819 för G. M. Baärnhielms Creditorer, som fick lämna Hinderstorp för en borgensförbindelse året efter. Möjligen kan man spekulera i om det var av intresse att göra byggnaderna nyare för att höja värdet, men i protokollet anges huvudbyggnaden att vara ”uppbyggd för 30 år sedan af gott och moget furu och Grantimmer, 2 våningar och rymlig Vind”. ”Taket med Schiffer på brädbotten”. ”Huset är fodrat med bräder och målat med oljefärg å
ena långsidan, men i övrigt rödfärgat.” ”En flygelbyggnad på gårdens östra sida af Trä med Torftak på näfver, uppförd för 19 år sedan”. ”En flygelbyggnad Väster på gården uppförd för 60 år sedan af Timmer, med Tak af Näfer och Torf ”. Det andra värderingsprotokollet är från 1839, när ”Öfverste Luitenanten och Riddaren Wälborne Herr O Silferskjöld var ägare. Detta protokoll är ett tillägg till det tidigare då det skett ombyggnationer samt att inte samtliga byggnader tidigare var innefattade i brandförsäkringen. ”En flygelbyggnad af Träd, Fur och Grantimmer till venster delen i Söder på
gården, nybyggd i stället för den förra för omkring 10 år sedan, under tak af skiffer och bräder på säkra takstolar, med 2ne våningar, på ½ aln hög stenfot, utvändigt Reverterad och vit bemålad”.
”Flygelbyggningen i Wester på Gården om 2ne wånigar, Längd, bredd och höjden lika med no 1, påbyggd för 10 år sedan, under skiffertak på bräder. Utvändigt reverterad och vitstruken”.

Av detta kan man nog sluta sig till att huvudbyggnaden kom till på mitten av 1600-talet, med sitt skiffertak och brädfordring som förmodligen rödfärgades. Den vita oljefärgen på framsidan kom förmodligen till senare. Flyglarna var i stort sett av samma storlek som idag men något lägre och med torvtak, där den västra innehöll drängkammare och drängstuga. Och där den östra var inredd
till lägenheter. Omkring 1830 blev sedan den östra flygeln nybyggd och den västra flygeln ombyggd, och de fick skiffertak och blev även reverterade och vitkalkade. Det är väl rimligt att anta att även huvudbyggnaden fick sin revertering och vitkalkning vid samma tillfälle. Så den nuvarande extriören tillkom med all sannolikhet runt 1830.

Ännu idag är byggnaderna inredda till moderna lägenheter, även om undervåningen i den östra flygeln användes till gårdsmejeri från andra halvan av 1800-talet till 1930-talet. Mejeriet var känt för sin Hinderstorpsost som var gjord på helfet mjölk då mejeriet saknade separator.

År 1809 beslutades det att all privilegierad jord och sådan som dittills från ordinarie rotering var befriad, vara roterad till Extra Rotehållet. Detta rörde främst Säterierna och rå och rörs hemman. Dessa rotar skulle vara vakanta under fredstid, men ingen vakansavgift utgick, för att under krigstid uppsätta och utrusta fullt beklätt manskap på samma vis som det ordinarie rotehållet. Efter år 1821 ändrades kontrakten så att allt mer av dessa rotar skulle vid krig tillhandahålla häst istället för soldat, Hinderstorp var en av dessa rotar som skulle hålla häst. Genom dessa extra rotar fick Västgöta Dals regemente tillgång till 26 soldater och 47 hästar extra i händelse av krig.

Mönstergill extra roteringshäst skall vara 9 qv1. 1tum hög bakom sadeln. Den skall vid avlämnandet vara försedd med grimma, täcke av ylle, ryktdon och en extra omgång med hästskor, samt medföra foder för 3 dygn. Förloras hästen i kronans tjänst behöver ingen ny häst anskaffas under samma fälttåg, men om samma häst återkommer oskadd efter krigets slut får rotehållaren den åter.