Hinderstorps historia

Kort beskrivning över de olika ägarna till Hinderstorp.

Det är svårt med säkerhet att fastställa vilka av nedanstående personer som verkligen bott på Hinderstorp då flertalet av dem har ägt många gods spridda inom det dåtida Sverige. Förmodligen har de flesta personer från och med Sten Påvelsson Rutensköld bott här.

Vapen Tre Rosor

Jöns Knutsson byter 1467 till Ramund Basse bort en gård i Guran (nu Åttingsberg) i Färgelanda socken, Valbo härad, mot gården Hinnerstorp i Lavads socken på Kålland2. Ramund Basse var lagman och bosatt på Ronnum.

År 1500 fick lagmannen Ture Jönsson Tre Rosor gården efter sin far Jöns Knutsson. Gården räntade då 4 lispund smör. Hinderstorp ingick i ett omfattande gårdsinnehav, herr Tures sätesgård var Lindholmen i Strö. Ture blev dubbad till riddare 1497. Ture stödde kung Kristian II i det längsta när Gustav Vasa höll på att ta makten under sommaren 1521, men när Gustavs uppror spred sig allt mer även i Västergötland uppsade herr Ture sin tro och loven till Kristian. Ture kom
sedan att bli rikshovmästare under Gustav Vasa. Men Ture kom 1529 att ställa sig i spetsen för Västgötarnas uppror mot Gustav Vasa. Största anledningen var den nya kyrkopolitiken som västgötarna inte kunde acceptera. Vid Larvs hed hölls det landsting för västgötarna, där de uppsade kung Gustav sin ”huldskap, manskap och troskap”. Det blev inte så mycket av upproret och Ture flydde till Danmark. I samband med Kristian II:s belägring av Bohus slott 1532 drabbades
herr Ture av en våldsam död, hans huvudlösa kropp återfanns på en gata i Kungahälla.

Johan Turesson Tre Rosor blev dubbad till riddare av Gustav Vasa 12 januari 1528. Johan var hövitsman på Nyköpings slott. Johan kom tillsammans med marsken Lars Siggesson Sparre att vara de som ledde de större militära operationerna åt Gustav Vasa.

Gustaf Johansson Tre Rosor blev slagen till greve, som en av de tre första, vid Erik XIV kröning 1561. Det var vid denna tidpunkt endast tre riddare som kunde motsvara kraven på antal generationer inom frälset för att bli grevar. Gustav Johansson Tre Rosor var trolovad med den 16-åriga Katarina Gustavdotter Stenbock, då Gustav Vasa som 55-åring och nybliven änkeman fick
ögonen på Katarina, och som kom att bli nästa drottning. Gustav kom sedan att gifta sig med Katarinas yngre syster Cecilia.

Dalslands diplomatarium (1996), nr 154. Om Lavad är en felskrivning eller om affären även
innehöll gårdar belägna i Lavad är oklart.

Vapen Oxenstierna

Bengt Gabrielsson Oxenstierna med hustrun Sigrid Gustafsdotter som var dotter till Gustaf Johansson Tre Rosor. Bengt som var friherre till Lindholmen ligger begravd i Strö kyrka. Bengts barn kom att uppfostras tillsammans med kusinerna hos deras farbror Gustav Gabrielsson Oxenstierna. En av dessa kusiner var Axel som senare kom att bli en av Sveriges genom tiderna mest betydelsefulla personer som rikskansler och riksråd under många decennier på
1600-talet. Efter Bengts död tar sonen, Gabriel Bengtsson Oxenstierna, över Lindholmen. Gabriel kom att få ett av de högsta ämbetena, som riksskattmästare, i förmyndarregeringen för drottning Kristina. Detta ämbete var kanske inte så lyckat då det i brevväxlingen mellan Gabriels kusiner, rikskanslern Axel och riksdrottsen Gabriel Gustavsson Oxenstierna, förekommer många bekymrade synpunkter på oredan i kammaren och över herr Gabriels oförmåga att hålla isär sina privata affärer och rikets. Detta märks också i ett brev från Karl Gustav, sedermera Karl X, som 1641 skrev till sin fader när efterträdaren till den då nyss avlidne drotsen skall utses »Man säger att herr Gabriel Bengtsson skall bli drots för att ta ifrån honom finansväsendet på grund av hans girighet och att Per Banér skall få hans plats«. Gabriel blev dock aldrig drots och hans efterträdare som riksskattmästare kom sedermera att bli Magnus Gabriel de la Gardie. Gabriel kom i alla fall att öka sin förmögenhet och lät uppföra först Edsbergs slott och sedan det ännu större Rosersbergs slott, som numera är i kunglig ägo. Att Gabriel även var en stor jordmagnat kan ses i ”Gabriel Bengtsson Oxenstiernas geometriska jordebok” som finns bevarad nästan helt intakt. Några av de andra gårdar han ägde i den närmaste omgivningen kan nämnas: St Humlebäck Lavad sn, Bossgården Häggesled sn, Västerby Sörgården och Västerby Nolgården Järpås, samt Hulebäck Uvered sn.

Vapen Rutensköld

Sten Påvelsson Rutensköld kom att tjäna sina sporrar i mer än 50 år hos riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna på Lindholmen i Strö. Sten stod för Lindholmens rusttjänst och fick 1603 göra en resa till Tyskland och blev då utrustad med en ny häst. Denna rusttjänst började rimligen redan under fadern Bengt Gabrielsson Oxenstierna. Efter adlandet 1645 kom Hinderstorp att bli hans sätesgård. Enligt folket i bygden runt Hinderstorp hade Sten lovat bort själen till Djävulen, för detta erhöll Sten en påse med guldmynt varje nyår. Men sanning var den att Sten efter sina tjänster till staten, bl.a. vid freden vid Brömsebro, erhöll en årlig livränta. Sedan kom gården att stanna i Rutensköldarnas ägo in på 1700-talet. Sten kom genom sitt giftermål med Catharina Wagner även att bli ägare till godset Sawensee i Laudons socken Livland, då Sten återlöste godset som Chatarinas bror ryttmästaren Daniel Wagner förpantat. Sten och hustrun Catharina begravdes i Häggesleds kyrka. Gravhällen som låg i den gamla kyrkan står numera upprest mot kyrkväggen på den nya kyrkan.

Gravhäll Rutensköld

Sönerna kom alla att ha en militär karriär. Paul stupade som kornett vid Upplands ryttare under slaget vid Wittstock 1634. Christian stupade som kaptenslöjtnant 1640 i Schlesien. Gabriel avgick som reformerad löjtnant 1666, han var bosatt på Välaberg och ligger begraven tillsammans med sin första hustru i Väla kyrka. Göran började vid samma regemente som sina bröder, Västgöta kavalleriregemente, där han var korpral. Men han kom att göra en mycket längre karriär än så, han slutade som överstelöjtnant vid adelsfanan. Dottern Elisabeth gifte sig med kaptenen vid Närkes och Värmlands regemente Robert Moffat som var av skotsk adel, de bosattes sig på Gården Wäsby i By sn, Värmland.

Göran Stensson Rutensköld övertog Hinderstorp efter fadern. Även Korpegården i Järpås kom, efter Bernt Papegojas död 1700, i Görans ägo. Häradsrättens i Kinds och Redvägs hdr fastebrev för överstelöjtnanten Jöran Rutenskiöld på säteriet Djurshult med frälsehemmanet Äfvije, som han till
hälften bekommit för en skuldfordran hos sina brorsdöttrar Hede vijk och Maria Rutenskiöld3.

Pergamentbrev i Stifts- och landsbiblioteket i Skara, 1699 5/10

I arméns rulla för 16844 nämns förutom Major Jöran Rutensköld som kompanichef för 3:e kompaniet Adelsfanan, och cornetten Lennart Rutensköld vid 4:e kompaniet och ryttmästaren Lorentz Rutensköld vid 6:e kompaniet. Om dessa är syskon till Göran eller möjligen syskonbarn är okänt. Sonen Bengt återfinns som cornet vid 8 kompaniet Wästgöta kavalleri regemente.

Även Görans söner kom att göra en militär karriär. Sten blev överstelöjtnant och bosatt på Måsebo i Mölltorp. Bengt blev ryttare vid Nylands och Tavastehus läns fördubblingskav.regemente, kornett vid Västgöta kavalleriregemente 1684, ryttmästare vid Upplands tremänningskavalleriregemente 1701. Tillfångatagen i Schavle Litauen 1702, rymde 1703. Han kom att bosätta sig på Almetorp. Den lilla klockan i klockstapeln vid Lavad kyrka bär Bengts initialer. Fromhold blev också överstelöjtnant, han blev tillfångatagen vid Warschau 1704, och Stralsund 1715. Lars blev major och deltog i krigen mot Danmark 1676-1679 och i Polen 1702, där han blev tillfångatagen vid Janiske men hemkom snart. Carl stupade ogift i slaget vid Helsingborg 1710. Axel blev överste.

Axel Göransson Rutensköld tog över Hinderstorp efter fadern.

Vapen Natt och Dag

Hans Gabriel Axelsson Natt och Dag kom att gifta sig med dottern till Axel Göransson Rutensköd, Charlotta Ebba Lovisa. De var för övrigt kusiner. De kom dock inte att äga Hinderstorp mer än några få år innan de flyttar. De båda dör i Bohuslän. De blev den sista representanten för ätten Rutensköld på Hinderstorp.

Vapen Rehnstierna

Jacob Rehnstierna Hinderstorp verkar att köpa Hinderstorp 1747 eller 1748 från ätten Rutensköld. Både Jacob och hustrun Mette Magdalena Uggla kom att stanna här livet ut. Jacob blev först sekundlöjtnant vid Västgöta regemente sedan sekundkapten vid Västgöta Dals regemente, avsked 1712. Jacob och Mette hade ett omfattande gårdsinnehav i trakten, förutom Hinderstorp
ägde de vid Mettes död:
Skånings härad.
Halla Säteri med Halla Tomten Säteri 1 ½ mtl med 10 torp och mjölkvarn, rå och rörs hemman Gidterstorpet ½ mtl, Bergel 1/16 mtl och Bygget 1/16 mtl. Ängen med Säteriets frihet ¼ mtl, Ifwarstorpet dito 1/8 mtl, Ledet dito ¼ mtl och
Backen dito ¼ mtl. Frälse hemman Myran ¼ mtl, Dordistorpet ¼ mtl, Berhalstorpet 1/8 mtl,
Börjestorpet ¼ mtl, Börjestorpet ¼ mtl, Kartegården ¾ mtl och Philegården ¾ mtl. Skattehemman Härjewad Storegården 1 mtl, Jung Stora Bastorp 1mtl, Lilla Bastorp ½ mtl, Maijegården ½ mtl och Fyrunga Noleby ¾ mtl. Broqwarn med miölqwarn Krono Rusthåll ½ mtl.
Barne Härad.
Boda qwarn 1/8 mtl
Kållands härad
Frälse Wästeby 1 mtl, Munckebo 1 mtl, samt Hulan Häggesled ¼ mtl. Skattehemman Kolmesjö med Alqutstorp och Hagen 1 mtl. Allt tillsammans 13,5 mtl. Där säterijorden tillsammans med rå och rörs hemmanen var den minst beskattade jorden, därefter kom frälse hemman inom den sk. frihetsmilen, vanlig frälsejord och sedan skattejorden som var fullt beskattad. Det var inte bara dessa egendomar här trakten som Jacob Reenstierna ägde, han ägde bl.a. även Ribbingsfors och Borgnäs vid sjön Skagen. I samband med att Ribbingsfors avyttrades 1755 flyttade familjen från Halla till Hinderstorp.

   
Vapen Baärnhjelm och foto av Peter Gustav Baärnhjelm

1772 köper Peter Gustav Baärnhjelm och hustrun Sally Bellenden som nygifta Hinderstorp för 36.500 daler silvermynt efter Rehnstierna. Köpet innefattade ”säteriet Hinderstorp med 10 torp och därunder lydande frälsehemman, Possegården i Slädene, Lilla Munkebo och Tomten i Qvänum
samt kronoskattehemmanen Kolmesjö, Algutstorp och Hagen samt Broqvarns Mjölqvarn”. Sonen Georg M. Baärnhielm med hustrun Ulrica Charlotta Piscator, tar över gården efter fadern. Men de får dock lämna Hinderstorp 1820 pga. av att Georg har skrivet på en borgensförbindelse. De båda dör i Blekinge.

Vapen Stachelberg

Greven Carl Adolf Ludvig Stachelberg och Eva Sofia Adelsvärd med familj flyttar hit 1821 från Almnäs. Det är en barnrik familj, de får 14 barn varav endast 7 når vuxen ålder. Han gör en militär karriär och blir ryttmästare vid Livgardet till häst. Men sedan tar han avsked 1803 och blir först kammarherre och sedan överstekammarjunkare 1825. Man kan anta att han inte kom att vistas särskilt ofta här på Hinderstorp. Dottern Augusta Charlotta Lovisa gifter sig med Ture Gabriel Rudensköld och de båda tar över Hinderstorp när familjen efter bara sex år flyttar 1827.

Vapen Rudensköld

Friherren, överstelöjtnanten och kammarherren Ture Gabriel Rudenschöld gift med Carl Adolf Ludvig Stachelbergs dotter grevinnan Augusta Charlotta Stachelberg flyttar hit 1827. Ture Gabriel var vid Västgöta regemente. Familjen flyttar 1830 eller 31. Ture Gabriel var bror med den mer kände Torsten Rudenschöld, som kanske inte lyckades så bra ekonomiskt, där de sista pengarna gick när han köpte några hemman och bildade Närefors runt 1840 men när det då blev en jordbrukskris så förlorade han sina pengar. Men Torsten kom att betyda mycket för skolväsendet i Sverige. Rudenschöldskolan har fått sitt namn efter Torsten som var verksam i Lidköpingsbygden. En annan spännande nära släkting till Ture Gabriel var fastern Magdalena Rudenschöld. Hon var hovfröken hos Gustav III syster Sophia Albertina. Med sin personlighet och inte minste hennes fördelaktiga utseende kom hon att bli en av de populäraste personerna i hovet. Hennes affär med Gustav III närmaste rådgivare, den gifte Gustaf Mauritz Armfeldt, kom att vålla en offentlig skandal. Under förmyndaregeringen under Gustav IV kom Magdalena att dömas till döden för
konspiration, en dom som dock benådades till livstids spinnhus.

Vapen Frölich

Greve och kaptenen Adolph Fredrik Frölich och hustrun Hedvig Eleonora Hummerhielm. De ägde även Korpegården. Adolph Fredrik var ryttmästare vid livhusarerna. Tiden på Hindertorp kom att bli kort för Adolph Fredrik då han dog här på Hinderstorp redan på hösten 1831.

Vapen Silferskjöld

1833 kommer överstelöjtnanten och riddaren O N Silferskjöld med hustrun Anna Margareta Levina Arvidsson med familjen till Hinderstorp. Han var ryttmästare vid Skånska husarregementet. Familjen flyttar till Lidköping 1842.

Carl Johan af Gillner

Översten och riddaren Carl Johan af Gillner flyttade hit före 1846. Carl Johan var född på löjtnantbostället i Long. Han var verksam vid Västgöta regemente. Carl Johan var med regementet till Göteborg för att försvara staden mot norrmännen som fallit in i Bohuslän under det så kallade teaterkriget. Han förde befälet som major över 400 dragoner från regementet till Pommern 1807. Adlad 1818. Fadern med samma namn innehade Almetorp. Dog 1846 utan någon son och slöt sålunda själv sin adliga släkt. ”I sitt enskilda liv var han anspråkslös, flärdfri och tillgänglig för alla, trofast i vänskap, klok i rådslag, hjälpsam utan skryt, tillförlitlig i ord och löften, ja, han var i hela sin vandel sådan, att han tillvann sig allas högaktning och kärlek, som lärde känna honom.”
(Ur likpredikan.)

Johan Peter af Billbergh

af Billbergh är en svensk adelsätt, härstammande från Landskrona. Kammarrådet mm. Johan Peter af Billbergh i sitt andra gifte med dottern till ovanstående, Elsa Katarina af Gillner. Han adlades 1826. De flyttade hit 1841.
Johan Peter gjorde ämbetsmannakarriär som började inom flottan och slutade som president för kammarrätten. När han vid 60 års ålder, 1836, får denna post, kunde han ej utan skäl hoppas ha uppnått ”ett läge saknat lugn” för sina återstående dagar. Med det visade sig redan året efter att en uppbördsförvaltare inom tullverket gjort sig skyldig till omfattande förskingringar, under den tid Johan Peter stått i ansvar för medelförvaltningen. Fastän utredningen inte kastade någon skugga på hans redlighet, kunde han inte undgå åtal. Högsta domstolen dömde att Johan Peter stod i ansvar för en summa, ej mindre än 109,000 rdr b:o. Halva hans pension drogs genast in, med efter nådeansökning 1846 hävdes kvarstaden på lön och pension. Johan Peter stannar på Hinderstorp till sin död 1850.

   
Patrik Bagge och hustrun Amelia Heinrich

Godsägare och kamreren Patrik Bagge med hustrun Amelia Heinrich köper Hinderstorp 1848 av ovanstående för 33.333:-. Han var kamrer vid Nya Trollhätte kanalverk. Han ägde Nygård, som han dock sålde 1847, efter fadern Peter Bagge. Fadern Peter Bagge var tillsammans William Chalmers och bildade Trollhätte kanal- och slussverks bolag. Patrik ligger begravd i familjens gravplats

Gustaf Adolf Hörstadius 1787 – 1856 var en tid handlande i Jönköping och arrenderade järnbruket i Tidaholm. Från denna tid kallade han sig brukspatron. Senare arrenderade han kungsgården Höjentorp i Eggby. 1854 köpte han av sin bror järnbruket Norrby i Fellingsbro(T). Död 1856-12-09 i Arboga.

Sonen Gustaf Hörstadius fick ärva Tyresö slott av sin ”berömda” farbror Johan Erik Hörstadius. Denne Johan Erik blev student i Uppsala och prästvigdes 1807. Han kom att bli lärare och behövde dryga ut sin inkomst genom att arrendera olika gårdar. Han kom då i kontakt med brännvinsbränning och började anlägga brännerier på de flesta gårdar som han arrenderade. Han började då köpa potatis "på rot" av bönderna i grannskapet och rörelsen utökades så att han så småningom blev en av Sveriges störste brännvinsbrännare. Han anlade brännerier på de flesta gårdar han köpte eller arrenderade och utvidgade ständigt sin rörelse. Ar 1822 innehade han på arrende kungsgårdarna Kungsör, Ribbingelund i Kjula, och Ridön. Han ägde då Tors bruk i Väster-
Färnebo, Åvikens bruk i Ångermanland, Kumla i Härads socken, Fittja i Botkyrka,

Ösbyholm i Frötuna, Claestorp och Hässelby i Uppland för att nämna några av de större egendomarna, samt stadsfastigheter i Uppsala och Arboga.

Hörstadius kallades i folkmun "All världens präst" och en lustig målning på Biby säteri Gillberga illustrerar detta med Hörstadius svävande över en massa kyrkor. Av Karl XIV Johan fick han överdirektörs titel och Vasaorden.

Han inköpte på exekutiv auktion i Stockholms landskansli Tyresö slott på Södertörn och betalade kontant. I en hösäck hade han med sig 150 000 rdr i sedlar, som han - alltid i slitna och lappade kläder - lade upp för den förvånade landssekreteraren. Som förvaltare på Tyresö tillsatte han sedan en torparson från Hardemo - Åström var hans namn - som en gång gått i skola för honom.

Hörstadius dog ogift i Stockholm den 30 november 1859 och efterlämnade enligt bouppteckn. 1 003 419:91 rdr. Rätta värdet på kvarlåtenskapen (med saluvärdena pi fastigheterna) torde ha varit över fyra millioner.

Vem som är ägare till Hinderstorp 1852 är lite oklart då man hittar lite olika uppgifter om ägare efter 1830. Enligt några kontrakt som finns på Kolmesjö sålde Patrik Bagge 1832 Hinderstorp med Kolmesjö till G. A Hörstadius för 46.666 riksdaler Banco. Men det finns även ett kontrakt som visar att Patrik Bagge köpt Hinderstorp med Kolmesjö av Carl Johan Gillners arvingar 1848. G. A. Hörstadius säljer 1852 samma Hinderstorp med Kolmesjö inklusive torp och lägenheter till Lars Bengtsson och svärsonen Andreas Larsson för 51. 666 riksdaler, då ingick även inventarier.

Lars Bengtsson med hustrun Stina Svensdotter kom från Frittorp i Sparlösa och dottern Catharina Larsson med svärsonen Andreas Larsson kom från Flakeberg.

Någon gång mellan 1745 - 1750 kom Jacob Rehnstierna även att äga det mot norr gränsande skattehemmanet Kolmesjö. Detta hemman verkar ha varit ett s k. landbohemman, d v s bonden som brukade fick betala en avrad5 mot ett antal dagsverken och/eller en avrad utgående i naturapersedlar. Bonden fick normalt även betala hemmanets räntor6. I en bouppteckning 1759 anges att hemmanet ”gifwer åhrl. städja üti penningar samt dagswärcken, at såsom ränta för hemmanet kan ütföras” detta är angivet till 30 Rdr.

Lars Bengtsson och Andreas Larsson säljer 1/8 mtl av Kolmesjö redan under första året. Det är området närmast Täng, väster om en nord-sydlig linje vid Lunnabo. Lars och Andreas genomför en delningen av både Hinderstorp och Kolmesjö, i en västlig och en östlig halva. Efter att delningen skett lottades delarna mellan Lars och Andreas, Andreas fick östra delen och Lars den västra.
Lars var inte nöjd med utfallet av lottningen och tillträdde aldrig sin del utan överlät den på sonen Anders Larsson. Denna delning av Hinderstorp kom att bestå till in på 1990-talet, medan Kolmesjödelarna undan för undan såldes av redan under 1800-talet. Numera är det endast delen söder om vägen till Sjöströms som fortfarande tillhör Hinderstorp. Under några decennier före och runt 1900 sker flera hemmansklyvningar, som gör att det var som mest 18 hemmansdelar på
Kolmesjö i början av 1900-talet.

Kolmesjö blev aldrig föremål för storskiftet eller enskifte, men lagaskifte genomfördes 1854-1857. I skifteshandlingarna kan man utläsa att av dagens husplatser på Kolmesjö fanns endast Ulveboden på 1850-talet.

I Kolmesjö rote ingick som strörotar Lilla Almetorp ½ mtl och Goentorp Tranum om 3/8 mtl. Rotens soldattorp var beläget först precis norr om parken på Hinderstorp intill bäcken, sedan på Algutstorp, utom under de två sista decennierna då det var flyttat till det som nu brukar kallas Wallgrens.